Mina kärlekar

Den här bilden får representera det som är viktigast i livet, i mitt liv och kanske många andras, pretentiöst eller? Människor och naturen. Min familj, mina barn, min sambo, möten med andra, skogen, vatten, snö, sol, jord, eld, grönsaker och närheten till allt detta och mer därtill. Att jag är närvarande, här och nu, känna den starka doften av rotselleri när jag skördar och av rotmoset som innehåller allt som nyss tagits upp ur jorden i en frusen köksträdgård. Idag åt vi rotmos till middag och i kväll fick jag långa pockande kramar av en trött och kelen treåring. Rikedom för mig är att rädda det sista i landet en solig oktoberlördagsförmiddag medan jag försöker styra allas arbetsinsats, (en treårig tjej som springer hit och dit, en mogen femårig tjej som vill sköta sig själv och en 44 årig sambo som helst vill vara i garaget) så det blir så effektivt som möjlig, resultatet en härlig hög med palsternackor och kålrötter.Persiljan som behövs inför vintern är redan skördad, detta är bonus, frost och doft. En enda rad på en och en halv meter och mer persilja har vi aldrig haft, vet inte vad som hänt.Monets trädgård i Jämtland? Det är sant, jag är hänförd av uttrycket och av att få uppleva detta "en vanlig sketen tisdag" hemma hos Inger, engagemanget och drivkraften att genomföra detta, att bygga broar, att släpa tunnor med näckrosor till och från vinterförvaring beundrar jag oerhört och någon gång vill jag också ha en bro. Handens känsla och kunskap är ochså viktigt för mig, här i 1600-tals skåpet med med en mästares bildhuggeri men även i brödbakningens knådande i surdegsbakningens hemligheter och dofter, återkommer till detta...
Blir ofta inspirerade av er andra bloggare och i dag i allra högsta grad av Mira, kolla: http://mirasmirakel.blogspot.com/
Love eller...
Ingela