torsdag 26 februari 2009

Trendig igen

Om man med en dåres envishet, eller ett genuint intresse håller fast vid något så blir man till slut trendig, igen. Jag har när jag berättat om eller visat köksträdgården av många fått höra, "oj, vad mycket jobb" och nästan ingen har sagt "gud vad häftigt med egna närproducerade grönsaker" Just nu har försäljningen av grönsaksfröer ökat med 25%, jag undrar om det handlar om att man vill ha mer jobb eller om man vill veta var maten kommer ifrån och gå ut i det daggvåta gräset och skörda, vad säger ni? Nu odlar jag inte grönsaker i min köksträdgård för att vara trendig som ni förstår, fast det är kul, utan för att det ger mig en livskvalité som är så viktig. Närproducerade egna grönsaker är det bästa som finns, nyskördat, näringsrikt och gott. Jag facineras varje sommar över hur mycket mat vi kan skörda ur vår trädgård.
Köksträdgården var det första vi gjorde i ordning när vi flyttade in för sju år sedan. Traktorgrävaren grävde och planade ut slänten där vi ville ha odlingarna, ca:130 kvm. Vi mätte upp var vi ville ha gångar och bäddar, gångarna är 1 meter breda så det finns gott om plats för skottkärran. Bäddarna är 1,4 m breda och 40 cm höga lådor varav 20 cm ligger under barknivå. Vi bad grannen som är bonde köra hit dynga, 10 skopor och kanske lika många kubik la vi som grund i bäddarna innan sambon körde tillbaks matjorden med skottkärran.
Bark till gångarna köpte vi nere i byn Hissmofors hos PEAB som annars bland annat också levererar 64 tågvagnar bark i veckan till värmeverket i Västerås. Våra 14 kubik var som en droppe i havet för PEAB men det gjorde susen mot ogräs hos oss i 5 års tid.
Jag gillar det självklara basutbudet av morötter, rödbetor, kålrötter, ärtor, palsternackor, jordärtsskockor, bönor, sallad, kål, vitlök, dill, persilja men också att tänja på klimatgränserna genom att odla kronärtsskockor (det var den varmaste sommaren sen vi flyttade hit), majs, västeråsgurka m.m.
Det enda vi nu gödslar med är björkvedsaska, som vi får från en granne och gräsklipp som våra 4000 kvm stora tomt producerar tillräckligt för att fylla behovet att täckodla det mesta. Det växer ock frodas så om och när man har varit på en liten semestertur på några dagar och kommer hem så har det växt så otroligt mycket att man häpnar.

I år kommer vi att följa trenden med det nya "hemmester", vilket tydligen betyder att man, som vi oftast brukar göra, stannar hemma och gör små utflykter och aktiviteter i närheten av hemmet. Ofrivilligt trendig nu igen... Det beror mest på att vi inte vill missa för mycket av den korta och intensiva sommaren.

Kramar
Ingela

söndag 22 februari 2009

Giddadalvi -i väntans tider

Giddadalvi, vårvinter, Mars - April, en av de åtta samiska årstiderna inträffar om en vecka. Skillnaden är märkbar när man övergår från Dalvi, vinter, December - Februari, till vårvinter, skuggorna är mindre släpande tack vare att solen står betydligt högre på himlen. För första gången på flera månader når då solstrålarna över taknocken och skiner över uteplatsen.
Fåglarna har börjat vårkvittra, härom morgonen märktes det att solen är uppe betydligt längre, ungefär 5 timmars mer solljus sedan vintersolståndet vilket tydligen är det som sätter igång fåglarna. Solens uppgång sker snart i österläge, när det var som mörkast gick solen upp i syd-syd-öst och ner i syd-syd-väst, vet inte hur det uttrycks korrekt men ni fattar... Ner går solen i väst, vackert så det förslår många gånger. Solen när den tittar fram brukar också vara betydligt mer värmande under denna årstid vilket brukar innebära att vi sitter ute ibland och grillar lunch i solen.Än är det lite tidigt att se några större skillnader men man förnimmer dem och minnena kommer av vilka skillnader den stundande årstidsväxlingen kommer med.
Fortfarande snöar det decimeter efter decimeter i veckorna och vi röjer och röjer. Idag körde jag fast i lössnö med skotern, det var dömt från början, en meter lössnö, på samiska (kan finnas variationer), muruaneq, som betyder djup mjuk snö. Ingen jämte eller same skulle göra något så dumt som att köra rätt ut med skotern i all den där snön, jag grävde bara ner mig mer och mer när jag försökte komma loss...
Muskelkraft i snöskottning. Jag har handskottat 10 kubik innan snöröjarn kom, billigt när man inte behöver gå på lokal för att träna.
Ni undrar säkert vad de andra årstiderna heter och jag längtar till nästa:
Gidda
vår, Maj
Giddageassi
försommar, Juni
Geassi
sommar, Juli
Cakcageassi
sensommar, Augusti
Cakca
höst, September
Cakcadalvi
förvinter, Oktober -November
Kram
Ingela

fredag 20 februari 2009

Betong

Gjuta i betong har vi pratat om att prova i flera år men det slutar med att startsträckan är så lång. Man kan inte, vet inte hur man börjar, hur man tänker eller vilka knep man bör känna till så att de värsta nybörjargrynnorna undviks.
Jag har en önskan att göra tillägg i trädgården som är efter eget huvud och då är gjutningen en del av det. "Kan själv", som våran tvååring säger och det har hon rätt i, ska det bli som man vill får man göra det själv.
Därför ska jag anmäla mig till en kurs i sommar, Betong för trädgården på Wij Trädgårdar, 17 - 19 juli. http://goto.glocalnet.net/gronform/ Annika Danielsson Almén är ledare på kursen och har fotat ovananstående bild. Tre hela dagar att ta in kunskap, att kunna koncentrera sig, att testa, att se andras metoder och försök samt att ha en kunnig lärare som leder en, då har man sedan en grund att jobba vidare med när man kommer hem.
Dessutom tänker jag bo på Trädgårdens hus, det står på hemsidan att man kan kliva rakt ut i rosträdgården, wow, hoppas man kan ta med morgonkoppen med the och sitta och njuta en stund. http://www.wij.se/Bo_pa_Wij_Tradgardar/ bilderna är för första gången inte tagna av mig, denna har Pernilla Hed fotat för Wijs hemsida. Hoppas hon ursäktar, bilden beskriver så bra vad jag längtar till, enkla, vackra och rofyllda miljöer.
OBS! Detta är inget reklaminslag som jag tjänar pengar på utan något jag är uppfylld av och längtar till, kanske det kan inspirera någon mer. Jag kanske har lyckats få med min syster som annars arbetar i silver.
Dessutom älskar jag Wij, beundrar Lars Krantz arbete och Ulf Nordfjells formgivning gör mig mållös, men det har jag nog sagt förut...
God helg!
Ingela

måndag 16 februari 2009

Lite fägring från ICA

Där stog rosorna, dagen före V dagen, V som i Valentin, och jag tvekade. Jag tvekar alltid när jag blir överaskad. Massor med vackra snittblommor och det är dagen före den dag man brukar uppmärkasamma sin älskade men ändå blir jag stående och kan inte tänka. Går vidare till brödet, frukt och grönt, mejeri, kött och sist den obligatoriska väntan vid godiset. Kommer ihåg rosorna och tänke "jag hinner nog om jag springer", lämnar vagnen i kön och snappar åt mig en bukett rosa och en gul, älskar kombinationen och springer tillbaks.
Idag är jag ledig och varje gång jag går till köket njuter jag av rosorna och tänker att jag behöver egentligen ingen betänketid i såna situationer för jag vet ju hur snyggt det blir och hur mycket jag gillar att ha buketter på bordet. Sambon tänker kanske inte på samma sätt, tror jag i min fördomsfullhet, eftersom han inte brister ut i "ahhhh..." varje gång han går förbi vasen. Nästa gång blir det tulpaner, tror jag, det blir iså fall första buketten för i år.

Ingela

onsdag 11 februari 2009

Potatis från Dorothea

På en jobbresa sent i höstas, Östersund - Umeå, 38 mil enkel, liftade min jobbarkompis Kristina med mig från Dorothea, ungefär halvvägs, perfekt att ta en fikapaus hemma hos henne. Kristina är så rolig och brukar underhålla med en massa roliga händelser på våra resor. Dessutom brukar hon alltid berätta så kärleksfullt om familjens potatisodling. Den finns hos hennes 90 åriga svärfar någon mil i riktning mot Umeå. Vi brukar alltid prata om det när vi åker förbi där och då berättar hon om de 4 ton potatis dom brukade odla och sälja av, medans nu odlas det bara till husbehov. Kan tänka mig att matkällaren ändå är ganska full, 4 hungriga karlar som äter potatis lunch och middag. I år odlades bintje och mandel, förstoss. Jag frågade lite fint om dom kunde undvara ett par kilo för att mina föräldrar skulle komma och hälsa på och vår potatis var slut. "Jag ska ringa lilla gubben" sa hon då och på vägen hem kunde jag stanna vid svärfars brevlåda och hämta en säck, säkert 10 kilo mandelpotatis, helt sanslöst, mitt i obygden vid ett litet hus och där står helgens delikatesser.

Vi har fortfarande kvar av mandelpotatisen och den är kompakt och smakrik. Nu är det nästan bara småpotatis kvar och groddarna har börjat visa sig. Spar nog resten till sättpotatis, man längtar verkligen till nypäran och sill. Snart kommer väl gräslökshäcken igång också, den meter snö vi har skall bara smälta bort först.

Kristina ville naturligtvis inte ha betalt, istället ville hon ha någon pelargonstickling till våren igen, det brukar hon få, och det får hon ju väldigt gärna. Tack Kristina och "lilla gubben"!

God Natt!
Ingela

söndag 8 februari 2009

100 karpar i en jättedamm

Såhär års tror man kanske inte att det är möjligt att se 100 karpar i en damm 10 x 20 m stor i Östersund, men det gjorde jag i onsdags. Jag jobbar med kreativa konstnärliga människor och i onsdags bjöd några in till sedvanligt onsdagsfika. Samtidigt presenterade dom sitt senaste projekt på Färgfabriken Norr.
"Fredrik Wretman: Taptim Höstens stora utställning på Färgfabriken Norr är en storskalig installation av Fredrik Wretman som bygger vidare på det verk som visades på utställningen "Teleport Färgfabriken". Den här gången är skalan betydligt större. Utställningen är en unik kombination av konst och ekologisk fiskodling! Vernissage lördag den 8 november kl 12-17 2008-11-08 - 2009-03-29" (nedre bilden tagen från Färgfabrik norrs hemsida)
Otrolig upplevelse av ljud, bild, fisk, mörker och ljus. Kan inte beskrivas och en sådan damm är ju bara att drömma om.
Sov gott!
Ingela

fredag 6 februari 2009

Blooming friday -kontraster

Bläddrade igenom mina bildmappar efter den 6 och den 6 bilden vilket inte var något att visa men i samma veva hittade jag andra bilder.
De var ifrån midsommar, en av våra äldsta och mest uråldriga högtider. Att maja eller att löva är kanske det som utmärker midsommar. Här hos oss i Aspås är det bönderna som lövar sina traktorvagnar och kör runt i byn och hämtar upp alla som vill åka med.Det är väldigt mysigt, det brukar vara två vagnar fulla med barn och föräldrar som med buketter i handen och kransar kring huvudet hoppar på olika platser och sen kör vi i samlad trupp ner till hembygdsgården.
Vi brukar vänta vid vägkanten, barnen plockar blommor och vi vilar i gräset.Jag känner doften av gräs, nyplockade blommor och hydraulolja från hydrauliken på traktorn, barndomsminnen för en bondtjej som jag, mmm...
Lite blommiga kläder kan vi ha ibland, gräsfläckarna syns mindre då.
Kontrasterna från de två tidigare inläggen med smällkall vinter gjorde att jag inte kunde låta bli
att ta och visa upp somriga Blooming friday bilder. Mamma Ingela måste stajla med att hon kan binda kransar på fri hand, dottern får visa upp den.
Mitt bidrag till Blooming friday, ett tappert försök att visa fram lite fägring.
Trevlig fredagskväll!
Ingela

måndag 2 februari 2009

Fototriss -kyla

Såhär ser det ut där jag är idag.
Sol...
Frost...
Kyla...
Kram
Ingela

söndag 1 februari 2009

Nu är det sådär igen...

Det är svinkallt, vindstilla och -20 var det i morse ialla fall.Ställde mig på solsidan för att få lite värme men solen är så stark att jag var tvungen att hämta solglasögonen.
Tänkte jag skulle göra något när man ändå är ute men det är ju åtta mil till Åreskutan med typ 300 nedfarter och en massa liftar, lite väl långt.
Skoterspåren utanför knuten ser ju spännande ut, tyvärr är skotern fastfrusen bakom garaget.
Är lite orolig att all frost ska knäcka grenarna på körsbärsträdet igen. Vi har vilda djur som springer på tomten på nätterna.
Fönstren är otäta och det drar kallt. Snön är så djup att vi kommer inte fram till komposten.
Vi har hela 20 fjälltoppar att hålla reda på, idag är sikten 10 000 meter eller mer så det är bara att räkna.

Såhär är det aldrig i Stockholm... Ska nog gå ut igen.

Kramar
Ingela